onsdag 24 november 2010

Valpar


Årets sista valpkurs hos Hundharmoni har precis börjat. I förra veckan hade vi teori utan valpar, och idag träffades vi allihop för första gången med alla valparna. Ett härligt gäng, måste jag säga, som ställer frågor, frågor och åter frågor. Det finns många bra anledningar att gå på en valpkurs, och en av dem är att få ställa alla de här frågorna man har när valpen är liten. Oavsett om det är första valpen eller om det är den femte valpen man har, uppkommer det alltid frågor. Det kan vara de typiska valpfrågorna kring rumsrenhetsträningen, eller om hur man gör för att få valpen att sluta hoppa på oss eller den absolut mest vanliga och desperata frågan - vad gör jag med valpen som biter i allt inklusive familjen ( och det gör ont...)
Det kan också var frågor kring ensamhetsträningen, hur man medlar mellan barn och valp eller hur man får katten att acceptera valpen. En sak är säker - alla frågor är mer än välkomna - jag älskar frågor!
När valpägarna ställer frågorna, det är då de kan lära sig ett och annat och det betyder att de är öppna för svar och ny kunskap.Och ibland händer det att man gjort fel från början, och det är tillåtet, för fel gör vi alla ibland. Att säga - "vi har gjort fel" är bra, för det betyder förhoppningsvis att man tar till sig den nya insikten och kunskapen, för att förändra och göra saker på ett nytt och annorlunda sätt. Det kallar jag för positiv utveckling och det är det som för mänskligheten framåt.

Vad betyder det då att man har gjort fel? Har det skadat valpen för all framtid? Blir valpen förstörd nu, kommer den att växa upp till en problematisk hund?
I de allra flesta fallen är svaret nej, om man är villig att förändra och göra saker o ting på ett nytt bättre sätt för valpen. Valpar o vuxna hundar är tack och lov anpassningsbara, det är väl därför de klarar av att leva tillsammans med oss klantskallar. Om man förändrar valpens miljö från en mindre bra till en miljö anpassad efter valpens behov, brukar valpen oftast svara på detta med mera lugn och harmoni.
Hur ser då valpens behov ut?
Många valpägare är så glada och överambitiösa med sina valpar, att det lätt blir alldeles för mycket för den lilla valpen. För mycket motion, för mycket lek med andra hundar, för mycket lek o bus med barnen, för mycket träning, för höga krav och därmed för mycket tillsägningar och tjat i kombination med alldeles för lite vila och sömn, kan få den mest harmoniska valp att bli stressad och överaktiv. En stressad och överaktiv valp är oerhört jobbig att ha att göra med.
Vad valpen behöver är TRYGGHET i massor, lugn o ro, mycket vila o sömn, små minirundor till samma plats för att uträtta sina behov, miljöträning i små korta pass samt möjlighet att träffa flera lugna och trevliga hundar och människor. Kort sagt - många positiva (för valpen!) möten med hundar, människor och miljöer, så att den lär sig att världen är en bra plats att vara på.


måndag 15 november 2010

Hundharmoni vill flytta....

- men det är inte så enkelt som att packa grejorna och flytta in.
Har ganska länge letat runt efter en ny lokal till Hundharmoni, gärna i eller runt Malmö, men det är tydligen svårare än jag trodde.
Jag tycker inte att jag har stora krav egentligen;
jag vill ha en lokal på ca 150 - 250 kvm där vi kan träna inomhus när vädret är omöjligt att ha att göra med,
jag vill kunna koka kaffe o värma lite mat o jag vill kunna gå på toa, inga konstigheter ...
jag vill att lokalen skall vara belägen nära en fin park eller ett bra grönområde, så att vi kan hålla våra kurser o aktiviteter där.
jag vill ha en hyra som ligger på en rimlig nivå, gärna under 10 000/mån
jag vill att det skall gå stadsbussar utanför så att man kan ta sig till oss på ett enkelt sätt
jag vill att det skall finnas parkeringsplatser så att man kan parkera sin bil när man kommer till oss
sedan är det ju trevligt om man har trevliga grannar runtomkring som tycker att det är ok. men hundar som någon gång kan skälla lite.
Som sagt, det är inga konstiga önskemål jag har, det tycker i alla fall inte jag, därför är det så svårt att fatta VARFÖR jag inte har hittat den perfekta lokalen ännu???

Så- vad skall till för att den absolut mest perfekta lokalen dyker upp, med rimlig hyra o allt.
(tips mottages mycket tacksamt)

onsdag 3 november 2010

Varför morrar hunden?

Vad är det som gör att vi människor är så rädda för hunden som morrar?
 Hunden som morrar är opålitlig, den försöker klättra i rang för att ta över ledarskapet i hemmet,
den är ouppfostrad, den är "mentalt dålig" och skall inte få finnas, den bär sig illa åt och därmed skall den straffas, den skall läras att veta hut och den är en farlig hund.
Det finns säkert fler saker som vi människor säger om hunden som morrar men dessa är väl de vanligaste som jag hör. Jag träffar en hel del hundar som morrar i mitt arbete och nästan alltid vill ägaren straffa hunden eller på annat sätt visa hunden att det den gör är fel.
Varför är det fel för en hund att morra?
Vad är det som gör att vi människor inte ser att det är ett sätt för hunden att få fram ett budskap på helt enkelt. Vad betyder det när hunden morrar, undrar förhoppningsvis de som läser detta.
Grejen är den att det kan betyda flera saker. Precis som vi människor har ord som betyder flera saker, har hundar signaler och utryck som kan betyda fler än en sak. Det är med hjälp av morrets karaktär som vi kan förstå betydelsen av det. Morret låter annorlunda beroende på vad hunden vill säga och hela hundens kroppspråk hjälper till att berätta vad det handlar om.
En del hundar morrar när de leker och i upphetsningen kan de låta som ett helt lejon. Hunden ser glad och ibland full i fan ut och man ser på hunden att den har roligt. Inget farligt alls och hunden slutar med det när leken är över. Vissa hundar morrar när de "pratar" tex. rottveiler och det är bara ett sätt bland andra som de utrycker sig på. Sedan kommer vi till morret när hunden har en sak den gillar och morrar för att försvara den från någon annan hund eller människa.Låter mera dovt och betyder helt enkelt - kom inte hit, det är min. Detta skall man respektera, för i hundarnas värld är det så att det en hund har, det tilllhör den och ingen har rätt att ta grejen ifrån den. INTE förrän den lämnar den tex. för att gå och dricka eller för något annat, då är det fritt fram för vem som helst att ta den. Så fungerar det i hundens värld, och hur många hundar har inte blivit rejält bannade när de morrat åt matte eller husse i tron att de skulle ta deras älskade grej ifrån dem. Mitt tips är att vill man inte att hunden skall vara 100% trygg med sin ägare så skall man garanterat straffa sin hund för att den vill ha sin grej ifred. Så enkelt är det. Tilliten däremot kommer av att man vet att man aldrig blir av med sin grej på ett ojust sätt. Skulle matte eller husse av någon anledning behöva ta min grej ifrån mig, så får jag alltid något annat gott och roligt i utbyte. det handlar om att vinna-vinna.
Sedan har vi morret som betyder stick o brinn, och det handlar oftast om  att hunden känner sig hotad, otrygg eller obekväm på något sätt. Det kan handla om en specifik situation som när någon mysko människa dyker upp tex. i MC mundering och hjälm(ser jättehemskt ut sett ur hundens perspektiv, jag lovar) och hunden morrar på den. Det handlar då om att få den skrämmande figuren att gå sin väg, helt enkelt, varken mer eller mindre. Det kan också handla om en hund som är rädd och otrygg i sig själv, oftast finns det en orsak till detta iform av att den någon gång blivit illa behandlad eller skrämd av sin omgivning. Ibland räcker det med en engångshändelse för att få en för övrigt trygg hund att sluta att lita på människor helt och hållet och ibland kan det hända tråkiga saker under en längre tid innan hunden blir rädd och otrygg.
Dessa hundar kan morra åt både människor den  känner och åt människor den inte känner. Den kan även morra åt andra hundar både kända och okända beroende på vilken erfarenhet den haft.
Och vad gör deras ägare i 90 % av fallen när hunden morrar?
Jo, man säger nej-fy, man slänger ner hunden i backen, man blir arg på hunden och man försöker på alla möjliga sätt att straffa hunden för dess beteende.
Tänk om hundens beteende är det enda riktiga i den givna situationen, då?
Tänk om hunden gör helt rätt grej?
Att morra betyder inte - nu biter jag dig. Det betyder inte heller - kom hit skall vi slåss och göra upp.
Att morra betyder - stick, ge dig iväg. Det betyder även - detta känns skrämmande, eller läskigt.
Visst, respekterar jag inte hundens morr, utan tar tag i den eller på annat sätt hotar den ännu mer, kan det mycket väl hända att den biter mig, men då är mitt eget fel, för hunden har sagt ifrån tydligt och den har förvarnat mig.
Att i det läget straffa hunden är mycket orättvist och det hjälper inte hunden på något vis att komma över sin rädsla eller osäkerhet. Snarare blir det ännu jobbigare för hunden att kunna hantera situationen.
Det är aldrig bra att straffa ett morr från hundens sida, eftersom det nästan alltid handlar om bristande tillit.
Hur hanterar man det då?
För det första är det bra att lära sig sin hunds språk, så att man med en gång kan se vad för slags morr det handlar om.
Ser man att det handlar om morr i försvar, skall man i första hand låta hunden få vara ifred med sin grej och i andra hand bör man träna på att kunna byta till sig grejen, så att hunden lär sig att det är helt ok att lämna ifrån sig grejen till matte/husse, den får oftast något i utbyte.
Handlar det om att hunden morrar för att den inte är trygg med människor, miljöer eller andra djur, skall man istället för att bestraffa, hjälpa sin hund genom att i första hand se till att den inte hamnar i situationer där den inte är trygg eller situationer som skrämmer den. I andra hand skall man träna på att hunden successivt får lära sig att läskiga saker kan innebära något positivt tex. lite godis eller annat kul, så att den skrämmande bilden byts ut mot en mera positiv. Här är klickerträning ett helt fantastiskt hjälpmedel, där man på ganska kort tid kan få en hund som är rädd för tex. barn, att förstå att barn faktiskt kan betyda godis, lek eller annat som hunden gillar vilket leder till att den slutar att vara rädd.
Summan av kardemumman - hunden som morrar är inte farlig (i 9 fall av 10)
Den försöker bara berätta något viktigt för dig, och om du lyssnar på den och om du finns kvar och stöttar den på bästa sätt, kommer den alltid att ha tillit till dig och den kommer alltid att veta att matte/husse - de är fantastiska, de fixar så att allt blir bra.
Hur blir det bätttre än så?