söndag 30 december 2012
J-a smällarhelvete!
Varje år runt nyår sprider sig skräcken bland många hundar, och katter med för den delen. Den stora skräcken som gör att de inte kan äta, inte vill leka eller äta godis, inte kan sova, inte vill gå ut och helt enkelt slutar att fungera som normala hundar. Hundar är olika, och upplever det på olika sätt. Vissa tycker inte om det, men kan ändå funka någotsånär normalt för det mesta, andra blir rädda just när de hör ljudet av smällarna och en del blir så skräckslagna att de helt ock hållet går in i sin skräck och slutar att funka.
Dina, vår nya hund,har börja att reagera med ganska stor rädsla på ljudet av smällare. Det kommer kanske inte som en överraskning, för hon har varit känslig för vissa ljud och är av vallhundstyp, men det är ändå tråkigt och det gör mig så ledsen att se henne så rädd.
Det började en kväll när min man varit ute med henne, och de hörde en smällare på ganska långt håll. Hon fick panik och ville bara hem. Ja, det är ju snart nyår, och det kommer att smällas ganska friskt, och vad gör man när man upptäcker att ens hund är rädd för smällarljudet?
Fram med ljud - CD:n som jag spelar varje dag, på låg volym. Hon får Bach blomstermedel, både för att stärka henne och minska rädslan, plus akutmedel när skräcken är som störst. När vi är ute, är hon tryggare när Pinpon är med, så jag försöker gå med båda hundarna, och jag använder klicker och godisbelöning, mycket och extra ofta, för att undvika att hon går in i sin rädslebubbla. Ljudet av klickern och godiset älskar hon, så det gör att hon får tänka på trevliga saker, fast att hon är rädd. Godissök och lek är andra saker som kan distrahera henne.
Tiden är för knapp för att börja med någon som helst träning för att ändra hennes rädsla för smällare, utan nu handlar det mest om akuta lösningar för att göra det så bra som bara möjligt för henne. Och älskade Pinpon är helt oberörd, som tur är, så att han kan vara en lugn och trygg kompis för Dina.
Jag som så många andra önskar inget hellre än att det här smällarhelvetet varje år, får ett slut. Att våra älskade sällskapsdjur skall slippa få uppleva denna skräck, en skräck som är svår att förstå, såvida man inte själv upplevt den någon gång. Panikångest, som inte är helt ovanlig bland oss människor, är nog det närmaste jag kan jämföra med. En panik och en skräck, som helt förlamar en individ och som gör att man inte fungerar som man ska, och där det mesta handlar om att till varje pris undvika allt som skulle kunna utlösa skräcken och paniken.
Jag önskar av hela mitt hjärta att det här smällandet någon gång snart får ett slut. Att det blir helt förbjudet att snälla smällare och raketer
Jag önskar också att det gick ut mera information till allmänheten, kanske i skolorna, för att upplysa om hur smällandet påverkar våra djur, och vilket helvete våra djur får genomlida för att vissa vill roa sig. Jag tror att många framför allt ungdomar, inte har en aning om vad de ställer till med, och då behöver de upplysas om det.
Tänk ett nyår utan fyrverkerier, smällare och skräck - underbart!
Det är min stora önskan, för allas skull. för djurens skull.
Med önskan om ett Gott Nytt och smällfritt År!
söndag 16 december 2012
Om 1 vecka är det jul,
och det är lika magiskt varje år. Jag tillhör dem som blir lika barnsligt glad
över alla ljus som lyser upp i mörkret och över den mysiga stämning som
infinner sig nu i december månad.
December som avslutar året 2012.
December som avslutar året 2012.
I september kom härliga
Dina in i vårt liv här hemma, en glad och riktigt rolig tjej, adopterad från
Rumänien. Hon kom halvtrasig och utsvulten och charmade oss alla. En hund som
är jättesmart och rolig att träna med, och som är en riktig kelgris. Hon och
Pinpon, vår andra hund, har blivit ett tajt par, som har mycket roligt
tillsammans och de förgyller mitt liv varje dag, med sina härliga upptåg.
Instruktörsutbildningen,
eller fördjupad hundutbildning som den även kallas, och som jag började hålla 2011,
rullar på för fullt. Nu är vi inne på andra kullen med härliga vetgiriga
elever, som valt att utvecklas både som hundägare, hundtränare och som
individer. Man behöver inte bli kursinstruktör för att gå utbildningen, man kan
om man vill, gå den för sitt stora intresses skull, för att helt enkelt bli en
bättre hundägare, en bättre hundtränare och för att förstå sin hund på ett helt
nytt och bättre sätt.
På sikt är tanken att
även starta en hundpsykologutbildning, för dem som vill gå vidare i sin utveckling.
Om den startar 2013 eller 2014, det får vi se.
Jessica börjar med att hålla ett seminarium som handlar om att ha flera hundar i familjen, för oss som behöver praktiska
tips på hur man får vardagen att löpa smidigt och lätt med alla våra hundar.
Hon kommer även att bjuda på en helgkurs i ämnet special-sök som aktivering.
Åsa och jag kommer att
tillsammans hålla i en kurs med temat ”Nå dina mål”, där vi kommer att peppa
och inspirera till att börja förändra sådant, som rör dig och din hund.
fridfull Jul, och ett riktigt Gott Nytt År.
måndag 10 december 2012
Måndag
- en arbetsdag för många, men en vilodag för mig.
I helgen har jag hållit utbildning för mina instruktörselever igen. Det har varit en intensiv helg, men så otroligt rolig och givande på alla sätt.
Att utbilda elever som är så motiverade, så intresserade, så på hugget, och som dessutom är glada, trevliga och som bjuder på sig själva, det är en ren fröjd.
Helgerna vi träffas är som sagt intensiva, det är mycket som jag vill dela med mig av och som vi skall hinna gå igenom både teoretiskt och praktiskt.
Som lärare gäller det att sätta ihop ett bra schema som bjuder på varierande ämnen och där vi blandar teori med grupparbeten, redovisningar, praktisk hundträning, film och roliga praktiska övningar.
Och givetvis gäller det att bjuda på sig själv och att ha högt i tak, så att vi kan ha roligt tillsammans, kunna skratta åt oss själva, för som sagt ett gott skratt förlänger inte bara livet utan gör det också lättare och roligare på vägen.
Jag har otroligt roligt under de här helgerna, coh jag vågar nog påstå att mina elever också har det.
Jag är så himla tacksam, över att jag får lov att göra det som jag tycker är det allra roligaste här i livet, nämligen att få inspirera andra och att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper när det gäller hund och hundträning. Tacksam över att inte bara få lov att inspirera andra utan att själv få inspireras och utvecklas. För det är ju så att i en grupp som vår, där vi delar samma passion, där händer det saker - vi lär oss av varandra, vi peppar varandra, vi vågar gå utanför boxen och vi utvecklas och växer på flera plan.
I helgen har jag hållit utbildning för mina instruktörselever igen. Det har varit en intensiv helg, men så otroligt rolig och givande på alla sätt.
Att utbilda elever som är så motiverade, så intresserade, så på hugget, och som dessutom är glada, trevliga och som bjuder på sig själva, det är en ren fröjd.
Helgerna vi träffas är som sagt intensiva, det är mycket som jag vill dela med mig av och som vi skall hinna gå igenom både teoretiskt och praktiskt.
Som lärare gäller det att sätta ihop ett bra schema som bjuder på varierande ämnen och där vi blandar teori med grupparbeten, redovisningar, praktisk hundträning, film och roliga praktiska övningar.
Och givetvis gäller det att bjuda på sig själv och att ha högt i tak, så att vi kan ha roligt tillsammans, kunna skratta åt oss själva, för som sagt ett gott skratt förlänger inte bara livet utan gör det också lättare och roligare på vägen.
Jag har otroligt roligt under de här helgerna, coh jag vågar nog påstå att mina elever också har det.
Jag är så himla tacksam, över att jag får lov att göra det som jag tycker är det allra roligaste här i livet, nämligen att få inspirera andra och att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper när det gäller hund och hundträning. Tacksam över att inte bara få lov att inspirera andra utan att själv få inspireras och utvecklas. För det är ju så att i en grupp som vår, där vi delar samma passion, där händer det saker - vi lär oss av varandra, vi peppar varandra, vi vågar gå utanför boxen och vi utvecklas och växer på flera plan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)