söndag 23 september 2012

Välkommen Pärlan

                                                                                             
Fast hon har fått byta namn till Dina, men jag tror inte hon misstycker:)
Ännu en gång har vi fått nöjet att välkomna en ny familjemedlem, denna gång en tik från Rumänien.
Hon var en av ca 2 miljoner gathundar/hemlösa hundar i Rumänien, som hade turen att hamna på rätt ställe, för att så småningom hamna hos mig och familjen.
Hon är svart och med silkeslen päls, och är glad mest hela tiden. Svansen går och hon vill gärna klappas och gosa.
Vi vet inte speciellt mycket om henne, vilket har känts  frustrerande för mig, som gärna vill ha koll på  det mesta. Och som jag brukar säga till andra, så är det bra att veta så mycket om hundens tidigare liv som möjligt.
Men ibland är det inte möjligt, och så är det i Dinas fall.
Hon är ung och valpig fortfarande, och jag tror hon kommer att bli ännu mera valpig innan hon så småningom mognar och blir vuxen. De hundar jag haft tidigare som jag adopterat, har alla tagit igen sin trasiga eller missade valptid, när de hamnat i trygghet.
Jag  är glad över att kunna erbjuda henne ett hem i trygghet, där hon kan få äta sig mätt och där hon är älskad och får höra till.
För det är det som är min drivkraft, det som gör att jag väljer en gatukorsning från det fattiga Rumänien, en  hund som jag inte vet någonting om, istället för att välja en rasren hund med stamtavla från en trevlig kennel.
Jag vill göra skillnad för en oönskad hund, en hund som många aldrig hade valt, en hund som inte är värd någonting i sitt hemland, men som även många här i hundvänliga Sverige, hade valt bort.
Jag vet ingenting om hennes bakgrund, ingenting om vad hon varit med om, men det jag vet är att det bor en fantastisk och unik själ i hennes kropp, som ingenting hellre vill än att få höra till någon och att få bli älskad, precis som hon är.
Det känns spännande att få lära känna henne, se hennes personlighet få blomma ut, efter att stressen lagt sig.
Få lära känna hennes starka sidor och hennes svagheter, och kunna skapa en relation mellan henne och mig som bygger på glädje, lek, trygghet och kärlek.
Bella gav mig två år av sitt liv, två år av villkorslös kärlek, och jag tog alltihop för givet. Denna gången tar jag ingenting för givet, utan jag tar tacksamt emot allt det som Dina ger, och jag kommer att ge henne allt det som jag skulle velat ge Bella, om jag bara hade kunnat.
Kärleken är gränslös, den dömer inte, den finns i överflöd och man kan slösa med den hur mycket man vill, och det tänker jag göra!
Fick precis ta en lite paus, eftersom Dina kom farande i soffan, och trampade på laptopen i bara farten. Hon flippade ut av övertrötthet efter att ha härjat runt med tuggben, leksaker och Pinpon:)
Efter lite hjälp från en bestämd matte, har hon nu slocknat i soffan som en punkterad ballong och ligger med huvudet på Pinpons rumpa. Han är bara så go, och finner sig.
Ja, Pinpon, vad tycker han om att vi fått en förvuxen valp i huset?
Han har varit måttligt förtjust, får jag väl säga. Efter några rejäla åthutningar igår, och efter att ha lekt som tokstollar i trädgården, så har han funnit sig lite. Hon var ju faktiskt ganska rolig att leka med.
Fortfarande kan han dock ge mig en blick,  som undrar - skall hon inte gå hem snart?
Nä, hon är hemma nu!