Hjälp...

min hund är en tonåring!

Klockan är halv fem på morgonen och jag sitter i sängen med en förkylning som satt sigt i luftrören  och rösten är helt borta.
Kan inte sova så jag kan lika gärna skriva  lite här på bloggen om ett alltid lika aktuellt ämne - unghunden.
Många av de hundägare jag träffar har unga hundar, hundar mellan 6 och 15 månader, och de flesta upplever tillvaron tillsammans med hunden något ansträngd.
Hunden drar i kopplet, nosar hela tiden utomhus på promenaden, är totalt ointresserad av matte/husse, lyssnar inte, har ibland svårt att koppla av, vill hälsa på alla hundar de möter vilket resulterar i att det alltid blir en kamp vid varje hundmöte, hunden kanske även har börjat skälla på mötande hundar &  matte/husse är ständigt irriterade på hunden som de inte känner igen längre.
Borta är den kontaktsökande lilla goa valpen som följde matte/husse som en skugga och som var så lätt att ha och göra med. Och nästan varje hundägare undrar - vad är det för fel på hunden????
Är hunden dominant och försöker den ta över befälet hemma?
Vill hunden trotsa oss, behöver vi bli strängare?
Har hunden ett dåligt lynne/personlighet?
Konflikterna börjar bli många och vissa funderar allvarligt på att lämna tillbaka hunden till uppfödaren.

Stopp och belägg!

Det första jag brukar säga till hundägaren är - det är inget fel  på hunden!
Det är en helt normalt funtad hund som blivit tonåring.
En tonåring med kroppen full av könshormoner och som håller på att utforska omvärlden för att komma underfund med hur den fungerar. En tonåring med kroppen full av energi, energi som den inte alltid vet vad den skall göra av.
En hund utan den erfarenhet som en vuxen hund har, vilket innebär osäkerhet, klantigt beteende och korkade beslut & val.
Den hundägare som har egna tonåringar eller som haft, vet precis vad jag menar.
Allt detta innebär att man får sänka sina krav på sin unga hund och göra dessa realistiska.
När unghunden blir könsmogen börjar könshormonre produceras, ibland i ganska stora mängder. Dessa påverkar hunden på många sätt, intresset för andra hundar ökar markant och också intresset för deras dofter. Hjärnans kapacitet inriktas främst på att hitta en partner för fortplantning, och det upplevs ofta som att "ingen är hemma". Hunden lyssnar dåligt eller inte alls och koncentrationen är lika med noll.
Unghundsperioden kan vara en rejäl utmaning, den är också mycket individuell som allt annat eftersom alla hundar är olika.Vissa raser kan också upplevas som mera jobbiga än andra under tonåren, innan de lugnar ner sig.
Det går upp och det går ner under hela unghundstiden dvs. det kommer finnas dåliga dagar, när hunden inte ens vet vad den heter, än mindre kommer på inkallning, och det kommer att finnas bra dagar, när hunden lyssnar fint och faktiskt gör det du ber den om.
De dåliga dagarna skall man inte försöka träna med hunden det är bara dumt, utan kanske hellre göra något roligt som nosarbete i någon form.Ooch naturligtvis, passa på att träna när den har sina bra dagar, då blir resultatet ofta bra och du kan känna dig nöjd och glad.
Jag har sett många stressade unghundar genom åren, och det tror jag bottnar i all den frustration som den unga hunden känner. Den vill så himla mycket som den inte får/kan utföra, och resultatet blir en massa ansamlad frustration som till slut övergår i stress.
Stressen visar sig ofta i överaktiva beteenden, hunden hoppar mycket ,skäller eller gnäller mycket, biter i allt inklusive sin ägare, lyssnar dåligt och är allmänt skitjobbig. Ibland kan även fysiska orsaker såsom växtvärk bidra till den förhödja stressnivån.

Så, vad skall man göra med sin unga, jobbiga hund?

1) Ha realistiska krav på hunden, den är långtifrån vuxen, utan erfarenhet och behöver få mogna till sig i egen takt.
2) Sluta ha ständiga konflikter med hunden, sluta bråka med den hela tiden och sluta tjata på den.Den lyssnar inte mer för att man tjatar hela tiden, utan snarare tvärtom, den slutar helt att byr sig och att lyssna.
3) Se till att motivera din hund till att samarbeta med dig. Lika lite som det går att få en mänsklig tonåring att göra en viss sak "bara för att jag säger det" lika lite  kommer hunden att göra något som den inte är motiverad till.
Hitta förstärkare = belöningar, som din hnd är villig att gå genom eld o vatten för, så skall du se att den blir villig att göra det du vill. Det kallas win-win och handlar om att hunden lär sig att göra det Du vill att den gör, för det betyder att Den får något den vill ha. Tex. lär den att släppa saker den har i munnen för en godbit, så slipper du mångaa konflikter med en hund som morrar eller springer undan när den har något intressant i munnen.
4) Ge den vettig sysselsättning, där den kan få utlopp för sin energi. Fysisk motion i lagom doser är viktigt,  men motion för hjärnan är lika viktig. Lär den nya saker & tricks, gå till nya platser varje vecka, där den får utforska området i lugn o ro, ge den nosarbete i form av spår, godissök och föremålssök.
Är din hund överaktiv, försök undvik hetsiga lekar och aktiviteter med mycket fart och tempo, låt den hellre jobba med näsan eller annat som innebär mera lugn och koncentration.
5) Se till att vara en tillgång för hunden, lek tillsammans, träna tillsammans, träffa andra hundar och ägare och gå på promenad tillsammans och mys tillsammans.
6) Var själv lugn och trygg. Du kan inte förvänta dig en lugn hund om du själv skriker och far i taket.
7) Lär dig enkla verktyg som hjälper dig i vardagen med din hund tex. titta där, fokus och backa, gå i båge och koppelträning och följsamhet(kommer att skriva mer om dessa längre fram)
8) Ha tydliga regler, och lotsa din hund vänligt men bestämt genom livet. Ingen hund mår bra av att behöva gissa sig till vad som gäller. Undvik att vara velig och osäker, det skapar ofta frustration och stress hos hunden.
Även utomhus vid tex. hundmöten är det viktigt att du är tydlig och snabbt ger hunden direktiv vad den skall göra. Om du är passiv, kommer hunden själv att lösa situationen på egen tass, och det är inte alltid det blir så bra.
9) Undvik att falla i aggressionsfällan. Bemöt inte din hund med egen aggressivitet, skrik inte till den, hota den inte, nyp den inte i örat och tryck inte ner den på marken. Den kommer inte att lyssna bättre på dig, den kommer inte att bli mindre stressad & frustrerad och den kommer inte att gilla dig mera!
Däremot KAN det bli så att den svarar tillbaka med sin egen aggressivitet, eller att den blir rädd för dig, eller att den slutar lita på dig. Därmed är ni inne i en ond cirkel.
10) Tveka inte att söka hjälp om du har fastnat, det är ingen svaghet att erkänna att man behöver proffessionell hjälp, det tyder snarare på självinsikt och styrka. Sök hjälp hos någon välutbildad hundpsykolog/instruktör som du vet har ett bra rykte och som bemöter både hund och människa med kunskap, respekt och vänlighet.

Till sist vill jag bara säga följande: Det går över!
Ingen hund fastnar i unghundstiden, det går över, och har du lotsat den framåt med lugn, tålamod och vänlighet kombinerat med bestämda regler och rutiner kommer du att finna en lugn, sansad hund som med hjälp av sin erfarenhet kommer att fatta kloka beslut.