Oftast stöter vi inte på en kotte, och mina hundar kan springa lösa i lugn o ro.
De är väldigt lyhörda och duktiga på att komma när jag kallar, och de är säkra på hundspråket när de träffar en hund, men jag känner mig ändå tvungen att koppla dem när vi stöter på en annan hund.
Jag gör det för den andra hundägarens skull, därför att många blir väldigt osäkra när de stöter på lösa hundar. Mina hundar är hemskt nyfikna på andra hundar och vill mer än gärna hälsa på dem, och det gör de lugnt och bra, men man vet aldrig hur den mötande hunden är, är den rädd för hundar, vill jag inte förvärra på något sätt.
I den bästa av världar önskar jag mig dock en hundvärld där alla hundar kunde få vara lösa, få slippa kopplet, få slippa halsbandet runt halsen, få slippa alla koppelryck och allt obehag, och bara få ha det skönt på promenixen.
De skulle få ett väl utvecklat hundspråk på köpet eftersom de träffar hundar på ett naturligt sätt redan som små.
De skulle inte heller utveckla någon koppelaggressivitet mot andra hundar eftersom hundmötena skulle vara fria från obehag.
De skulle vara lyhörda för sin människa på ett helt annat sätt, eftersom man inte skulle förstöra hundens naturliga kontaktsökandet genom att dra i kopplet i tid och otid.
Dessutom skulle hundägaren vara tvungen att lära sig att kommunicera med sin hund på ett annat och bättre sätt än genom koppelryck, vilket skulle leda till en ömsesidig kommunikation på hög nivå.
Som sagt i den bästa av världar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar