onsdag 18 februari 2015

Om skuggor och om att vara noga med sitt val...

Fler och fler väljer att skaffa hund och att gå in i rollen som hundägare. Gillar egentligen inte ordet hundägare, det är ordet 'ägare' som triggar mig. Att äga tycker jag mycket handlar om att äga saker, föremål och döda ting. Jag har svårt med tanken på att äga min hund och jag föredrar termer som - att leva med hund, och - att vara hundens människa eller - att vara hundens vägledare.
Men eftersom termen hundägare är så utbredd använder jag den ibland ändå.

Att vara hundägare är ytterligare en roll att gå in i, precis som roller som mamma, pappa, syster, arbetskamrat eller kompis.  För vissa är det väldigt enkelt och de har en naturlig fallenhet för att förstå sin hund och sig själv, och är trygga i sin nya roll, för andra är den nya rollen svår, stressande och ibland helt obegriplig.
Jag träffar många hundägare i mitt arbete och jag märker att det finns en ganska stor osäkerhet hos hundägare idag.
Många brottas med tankar som:
- tänk om jag gör fel i min uppfostran och inte alls får den trygga och väluppfostrade hund jag önskar mig?
- hunden morrar och är aggressiv, tänk om den biter mig eller andra? Tänk om den är dominant och vill bestämma över mig.
- jag måste bli en stark flockledare så att min hund inte försöker ta över kommandot här hemma. Men hur blir jag det?
-  hunden har ingen respekt gentemot mina barn utan leker och härjar med dem hej vilt. Är det ok?
- min hund skäller på andra hundar,  och jag skäms för vad andra ska säga.
- jag vågar inte släppa min hund lös för jag är rädd för att den springer ifrån mig.
- jag vågar inte låta min hund leka med andra hundar för tänk om de börjar slåss.

Då många är osäkra i sin roll, börjar de söka svar på sina frågor. Man  ser på tv, läser på olika forum
på nätet och kanske man också läser någon bok. Och eftersom det här med att ha hund är så utbrett idag finns det givetvis en uppsjö av information att ta del av. Man testar det som visas på tv, trots att det står klart och tydligt att man inte ska göra det, man gör det som andra gjort och delar på nätet och som fungerat för dem, vilket inte alls är säkert fungerar på den egna hunden och hunden blir till ett litet försöksprojekt. Ofta testar man inte heller tillräckligt länge innan man går vidare till nästa grej.

Och så går man på kurs och utbildning, för att där förhoppningsvis få hjälp och svar på sina frågor.
Även här är utbudet stort idag, och innehåll och kvalité skiftar oerhört mycket. Vissa, ett fåtal skulle jag vilja säga, som söker kurser vet redan vad de är ute efter, vilka/vem man vill gå kurs hos och vilken metodik man vill träna efter. De flesta har dock inget önskemål utan man vill gå en valpkurs eller vardagslydnadskurs och börjar leta på nätet. Det är här man ska vara väldigt NOGA!

Låt dig inte luras av en flashig hemsida, av billiga kursavgifter, av hur många priser i olika tävlingar instruktören vunnit, av närheten till dig, av ord som flockledare, naturligt ledarskap där vi gör som vargarna gör och om det står något om 'shadowfilosofi' då är mitt råd till dig att genast gå vidare i din sökning.

Det finns en mängd olika filosofier kring hundträning och hunduppfostran. De har många namn och bakom dessa namn gömmer sig olika skiftande träningsmetoder och förhållningssätt.

Jag har hållit på med hundträning och kurser och utbildningar för hundmänniskor under mer än 15 år nu och det har blivit mer och mer tydligt för mig hur viktigt det är att ha en tydlig ETISKT värdegrund att stå på. En värdegrund som klart och tydligt beskriver våra arbetsmetoder och vårt förhållningssätt till hundar och människor.

Min egen etiska värdegrund är tämligen enkel.
I mitt arbete med hundägare på  kurser eller enskilt, på workshops eller längre utbildningar använder jag endast metoder som bygger på respekt för att alla individer är olika och metoder som helt utesluter all form av fysiskt och psykiskt obehag (kallas för korrigeringar) för hund och människa. Ingen blir utfryst, vi skriker  inte åt hunden eller människan och målet är att ingen,  varken hund eller människa utsätts för någonting i miljön som de har svårt att klara av och som upplevs stressande.
Hunden och dess människa ska alla känna sig trygga, glada, nyfikna, våga fråga, våga göra rätt, våga göra fel och känna sig väl till mods.

Självklarheter kan tyckas men tyvärr inte.
Med jämna intervall får jag eller någon kollega till mig, ta emot någon hund med sin människa som varit på kurs hos annan  där de blivit skrämda, ryckta i eller upphängda i kopplet, fasthållna mot sin vilja, fastbundna och lämnade, hotade med ord eller kroppsspråk, förödmjukade(människan) och stressade och ibland slagna(hunden).

Grejen är att dessa hundägare trodde att de gjorde ett bra val, och de ville verkligen hundens bästa, och ändå blev det fel. Det är verkligen inte lätt att välja och vraka i det stora utbudet när det gäller kurser och därför vill jag här verkligen få er att tänka till, jämföra, samla information och göra ett bra val.
Ring och prata med instruktören, fråga efter vilken etisk värdegrund hen arbetar efter, fråga om du kan få vara med som åskådare på en kurs och givetvis försök fråga någon som gått där innan efter hur de blivit bemötta och hur inlärningen fungerat.

För mig är hundens välfärd och välmående det allra viktigaste. De är så sårbara och  faktiskt också så utlämnade till oss och vår omsorg, vilket gör att vi har ett så stort ansvar för att de blir behandlade rättvist, och inte utsätts för något som de varken förstår eller kan lära sig något gott av.
På mina kurser är alltid hundens välmående i fokus, och dess människa får finna sig i att komma
 på andra plats(ler).

Anledningen att jag skriver detta inlägg är att jag av en slump fått  ta del av hundägares berättelser
om hur deras hundar blivit behandlade på kurs, i syfte att bli följsamma och lydiga.
De blev upphängda i kopplet, nerlagda på marken, fasthållna mot sin vilja, utsatta för en stressfyllda miljö som de inte klarade av( och blev sedan korrigerade för att de talade om detta) och givetvis traumatiserade efteråt, vem hade inte blivit det!
De som håller dessa kurserna och som tycker att de fungerar ypperligt, tycker att vi som kommer med kritik inte förstår, att vi inte ser helheten och att resultatet blir fantastiskt harmoniska hundar.

Saken är den att det är ganska lätt att få en följsam och harmonisk hund som älskar att vara med mig. Som går att ha lös utan koppel utan att ens en sekund få för sig att springa bort från mig. Som inte är stressad och som fungerar fint med både hundar och människor. Endast genom att belöna den, förstå den och genom att leka och ha kul tillsammans.

Avslutningsvis vill jag dela med mig av två viktiga saker:
1- När hundar som blir utsatta för fysiskt  och psykiskt hot på kurs eller i hemmet, med syfte att bli harmoniska och välfungerande faktiskt ser ut att bli det, är det inte tack vare dessa metoder utan TROTS dessa metoder. Hundar är överlevare!

2 - När Du valt kurs noga, och trots detta upplever att instruktören vill utsätta din hund för något som inte känns bra i magtrakten ( det känner man direkt) säg STOPP!! Och säg det hellre en gång för mycket än för lite.

Jag har träffat många hundägare som ångrat sig så himla mycket att de inte sade ifrån när deras
hundar utsatts för konstigheter på andras kurser. Som kursdeltagare känner sig många i underläge och tycker det är pinsamt att säga ifrån. Det är det inte, utan det är omsorg och ansvar för sin hund!

Och såklart finns det de som tycker att det är okej  med metoder som jag tar avstånd ifrån, eftersom
man anser att det fungerar. Hunden blir passiv och uppfattas som lydig.

Tänk till en gång till!

"Ändamålet helgar medlen", heter ett gammalt tankesätt.  Nej, det gör det verkligen inte. Inte när det gäller våra högt älskade familjemedlemmar, våra hundar.

Det är INTE OKEJ att behandla dem illa, inte ens om de blir världens mest lydiga hundar.
Det kan de bli ändå, med vänlighet och sjyssta metoder. Med effektiv och väl genomträngt inlärning.


RÄTT VAL - DITT VAL

1 kommentar: